Jobba i Älmhults kommun

Rabia Andersén är egentligen kock men när hon packade flyttlasset i Marocko för att bosätta sig i Sverige tog hennes yrkesbana en helt annan riktning.

Varför jobbar du med det du gör?

När jag kom till Sverige läste jag svenska och så sökte jag en praktikplats där jag kunde jobba med människor. Det var så jag hamnade på Nicklagården. Min svenska utvecklades snabbt då jag var tvungen att förstå och göra mig förstådd.

Det är ett fint jobb med mycket känslor och jag behandlar brukarna som om de vore mina föräldrar. Hjälp, råd och stöttning får jag av kollegor, vilket jag är så glad och tacksam för.

Hur ser en dag på jobbet ut?

Min typiska jobbdag är nattarbetet och för mig innebär det att jag är på flera avdelningar. På de vanliga avdelningarna bor sköra människor som ibland är svårt sjuka och som lever länge med samma typ av sjukdomar. Vi som jobbar lär känna dem under en lång tid och blir en del i deras vardag. På korttidsboendet kommer personer som till exempel brutit benet och inte kan klara sig själva i hemmet under en begränsad tid. Där bor också person som har vård i sitt eget hem av en anhörig men för att den anhörige ska få avlastning och tid för vila och återhämtning bor hen periodvis hos oss.

När jag arbetar med dem på korttidsboendet lär jag mig nog allra mest. De har så olika behov och bakgrund som vi normalt inte vårdar men under den tid de är hos oss så lär vi oss snabbt vad de behöver. På natten finns också många andra uppgifter att göra som städ och tvätt. Och ibland hinner jag baka marockanska bullar eller bröd, vilket är uppskattat till frukost och fika.

Hur ser det ut med utveckling inom ditt område?

Nyfiken har jag alltid varit och att få nya kunskaper tycker jag är kul. När man arbetar inom vården kan vad som helst hända och jag vill veta hur jag ska agera. Bland annat har jag fått ledarutbildning, demensutbildningen, track-utbildning, blivit godkänd för att ge insulin och sätta sondmat. Och jag har fått utvecklats inom dessa arbetsuppgifter.

Ett exempel är vård av personer som inte kan andas själva utan har en respirator kopplat till sig. Personerna är ofta klara i huvudet men behöver alltid ha en respirator med sig. Det är ett stort ansvar att hjälpa dem, jag har ett liv i mina händer; stannar maskinen riskerar personen att dö.

Vad är roligast eller stora utmaningar på ditt jobb?

Största utmaningen är nog inte det praktiska utan att hantera känslor. Personer kan vara, trötta, förvirrade, aggressiva, dementa eller bara inte ha lust. För det mesta funkar det när vi förbereder personen på vad den ska göra. Det kan handla om att någon inte vill klä på sig. Då lirka vi genom att hålla fram byxorna och säga, titta vad fina, varma och goa de är, jag hjälper dig att sätta på dem. De flesta personer når vi fram till om vi pratar mjukt och positivt.

Har du något tips på hur man orkar?

Mitt tips är att ta en kort semester även på andra tider än sommaren.

Berätta om något som berör dig på ditt arbete

Jag känner glädje och tacksamhet över många små saker som händer. Någon som söker sällskap och närhet, någon som alltid orkar skoja. En boende kallade mig dotter och ville alltid att jag skulle hjälpa med det som behövdes. Vissa personer får man ett band till och det är inte något som jag kan styra.

Nämn några egenskaper som är bra att ha i ditt jobb

Jag har rötter i ett land där man tar hand om sina äldre i hemmet. Hjälper dem tills de dör. Och är grannen sjuk hjälper man hen också. Jag tycker om att hjälpa och har tålamod, så det är nog bra egenskaper. Jag är nyfiken, vill lära nytt, är glad och sjunger gärna; ens humör smittar av sig. Under våra aktivitetsstunder har jag berättat om marockansk kultur och visat kläder och danser. Så att vara social och både kunna lyssna och dela med sig av sig själv tror jag är bra.

Efter att jag gått ut gymnasiet arbetade jag på PostNord men för 8 år sedan kände jag att jag ville göra något helt annat. När jag sökte efter utbildningar fastnade jag direkt för fritidslärare och jag tog min examen för 5 år sedan och har inte ångrat mitt beslut att byta yrkesbana en enda gång. Att jobba på fritidshem blir aldrig tråkigt. Ingen dag är den andra lik och jag får så mycket glädje och inspiration från eleverna. Leendet från ett barn som precis lyckats med något nytt är obeskrivlig.

Hur ser en dag på jobbet ut?

På förmiddagarna, när eleverna går i skolan arbetar jag med planering eller med något projekt och en dag i veckan undervisar jag två klasser idrott. På eftermiddagen har vi olika aktiviteter med eleverna som är på fritids. Vissa av aktiviteterna har vi vuxna planerat samtidigt som eftermiddagarna är elevernas fria tid, så vi låter dem vara med och bestämma så mycket som möjligt. Aktiviteterna har alltid ett syfte för att eleverna ska känna att det de gör är meningsfullt. Exempel på teman för aktiviteter är skapande, teknik, lekar, naturskola och sagoverkstad. Eleverna kan också välja att pyssla, pärla, bygga med lego och klossar, spela spel, eller bara leka egna lekar ute. En stor del av vårt arbete ligger också i att ta ansvar för att alla elever ska känna sig trygga, sedda och trivas på fritids.

Vad är roligast eller stora utmaningar på ditt jobb?

Det roligaste är definitivt att se deras utveckling under de tre år som de går här på Arkens fritidshem. Den största utmaningen är att räcka till. Man har inte alltid tid att se alla barn och hjälpa dem med allt de behöver.

Berätta om någon rolig händelse du varit med om, någon som berört dig på ditt arbete

Något jag mins med värme är faktiskt ett möte med en elev som slutat hos oss. Under tiden eleven var på fritids så hamnade hen ofta i konflikter och vi hade många samtal om rätt och fel. Vi möttes en morgon i korridoren flera år efter att hen slutat på fritids och eleven berättade att de under dagen skulle baka kakor. Jag sa att jag gärna skulle vilja smaka på dem. På eftermiddagen kom eleven bort till min avdelning med en påse och sa att ”De här kakorna är till Malin”. Det värmde mitt hjärta.

Att lyckas skapa relationer som håller över tid med elever som har det tufft är något av det viktigaste som finns i det här yrket. Elevens gest visade så tydligt att vår relation fortfarande var stark trots alla duster vi haft.

Hur får du ihop arbetslivet med privatlivet?

Det kan ibland vara tufft när man som jag och många andra i verksamheten har yngre barn. Under eftermiddagarna är det svårt att ibland kunna sluta lite tidigare för att kunna ta hand om och umgås med egna barn. Och även om vi som arbetar inom denna typ av verksamhet skulle välja att gå ner i tid underlättar inte det då stor del av verksamheten ligger på eftermiddagen. Vi lägger så att säga vårt schema ”bakifrån”. Men här på Klöxhultsskolan har vi ett bra samarbete med kollegor och chef så vi hitta olika lösningar för att alla ska bli nöjda och få ihop privatlivet med arbetslivet.

Nämn några egenskaper som är bra att ha i ditt jobb. Har du dessa egenskaper eller hur balanserar du upp det du är mindre bra på?

Du behöver vara flexibel, lyhörd, lösningsorienterad, lekfull och det är lättare om man är strukturerad. Den biten jag själv behöver jobba på är väl struktur. Det är lätt att glömma bort möten om de är planerade mitt under fritidstiden då här är som mest aktivitet och eleverna behöver stöd och uppmärksamhet. Ibland får jag skynda till möten eller improvisera för att jag glömt något.

Vilken utbildning eller grundkunskap behöver man för att jobba med det du gör?

Du behöver läsa till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Det är en treårig utbildning på universitet som även innebär att du blir behörig i ett visst ämne, oftast bild, musik eller idrott.

– För mig är vatten mer än ett element, det är en del av livet. Min mamma babysimmade med mig och sedan har det bara fortsatt. Jag har simmat i föreningar under hela min barn- och ungdomstid. Känslan av att bäras av vattnet är en passion och att arbeta som simlärare har blivit ett kall och det berikar mitt liv varje dag, berättar Claudia Dörsch, simlärare på Haganäsbadet.

Vid 35 års ålder upplevde jag återkommande fysisk smärta och jag var också mentalt kraftlös; det blev en vändpunkt i mitt liv som förde mig tillbaka till vattnet och vidare till en annan stor passion, triathlon.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Så fort vi får besök är simhallen aldrig obevakad och vanligtvis börjar min dag med att vara i hallen då våra morgonpigga besökare kommer. Sedan tar simlektionerna vid. Där undervisar jag elever i alla åldrar, från nybörjare till avancerade simmare. Jag håller också kurser i babysim, crawl, yoga och vattengym. Under dagen görs också administrativt arbete, som kontroll av skolor och dess elever som ska få simundervisning och översyn av vårt pedagogiska arbete. Med den nya renoveringen är simhallen välorganiserad och ”hallplaneringen” ger oss som arbetar här bra rutiner.

Berätta om något som berör dig i ditt arbete!

Eleverna ger mig de starkaste upplevelserna och de är också min största utmaning. En del barn kommer från länder där simning inte är viktigt. Och en del barn, oavsett var de kommer ifrån, har en rädsla för vattnet och några har en diagnos av något slag. Att hjälpa dem att bygga upp sitt mod och sin beslutsamhet för att våga gå ner i vattnet känns stort. Att sedan vara med och se när rädslan och osäkerhet går över till glädje och stolthet när barnet till slut kan simma ut på djupt vatten är de bästa upplevelser du kan få.

Vad är bra egenskaper att ha om man vill arbeta som simlärare?

Det är att se helhet, ha tålamod, vara flexibel och lyhörd. Jag ser människor holistiskt. Behov och känslor hör ihop och de jag möter har olika sätt att ta sig an utmaningen att lära sig simma. Som babysiminstruktör, simlärare eller yoga-gym och mindfulnessinstruktör utvecklar jag människor. Att kunna simma räddar liv och det är en viktig kunskap att ge. Men för dem som kommer hit för att träna eller leka är det en stunds avslappning och glädje och det är också viktigt att se och uppmuntra. Det skapar positiva energier.

Vad behöver man för utbildning?

För att bli simlärare utbildar du dig till badmästare/badvakt. Jag är utbildad c-tränare för triathlon hos det tyska Olympia sportbunden och sedan har jag specialiserat mig genom utbildning i ämnena simning, holistisk mindfulness och andningsterapier. Grundläggande kunskaper om pedagogiskt arbete eller erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar är till stor hjälp.

– Jag vågade byta inriktning i livet och det ångrar jag inte en minut!, säger Åsa Svensson, som idag är kock på Tornets förskola i Älmhult.

Fram till 2018 jobbade jag som grafiker och säljare inom tidningsbranschen. Ibland kände jag att jag skulle vilja göra något annat men jag ”satt fast” i ekorrhjulet; faktiskt på grund av att jag fick nya, spännande arbetsuppgifter hela tiden, vilket gjorde att jag stannade i över 30 år.

När det började ta emot att gå till jobbet var det dags för mig att försöka göra något HELT annat men frågorna hopade sig. Vad skulle jag kunna göra? Vågar jag byta yrke mitt i livet? Vågar jag släppa min trygghetszon? Vad hade jag lärt mig som jag skulle kunna ha nytta av i ett helt nytt arbete?

Hur kom du fram till vad du ville göra?

En sak visste jag och det var att jag ville vara med och göra skillnad i samhället! Så jag listade upp vad jag ville att mitt kommande yrke skulle innehålla. Bland annat skulle jobbet vara socialt och min kreativa sida skulle få ta plats. Jag ville också gärna jobba med barn och därmed vara med och påverka deras start i livet.

Till slut var det kockyrket som lockade och jag kom in på kockutbildningen på Haganässkolans vuxenutbildning hösten 2018. Vilken grej! Jag älskade att lära mig om näringslära, mat och dryck och min kreativitet fick ta plats i dofter, smaker och genom snygga uppläggningar!

Hur gick det med att få arbete efter utbildningen?

Den 10 januari 2020 ”tog jag studenten” och måndagen den 13 januari började jag mitt nya jobb på Tornets förskola i Älmhult!

Blev den nya inriktningen och jobbet så bra som du tänkt dig?

Ja, verkligen! Barn är ”grymt” ärliga och så roliga att jobba med! De gör mig kreativ och jag måste anstränga mig varje dag och ge det lilla extra! Jag känner att jag varje dag gör något bra för vårt samhälle. Nu har jag funderingar på att utbilda mig till måltidspedagog för att kunna vara med och skapa mer förståelse kring mat och hälsa. Kunna påverka att samarbetet mellan kök och pedagoger ökar för vi är med och lägger grunden för ”våra” barns matvanor. Alla måltider skall vara nyttiga, goda, trivsamma och integrerande!

Kom ihåg att just ”det lilla extra” är det som gör den stora skillnaden!

– I en liten kommun arbetar du med hela kedjan – från att ta fram ett underlag till att ett bostadsområde står färdigt.

Mats Jeppson har arbetat som lantmäteriingenjör i sju år. Han tycker att arbetet är utvecklande med ett stort egenansvar. Det bästa med arbetet är mötet med invånarna.

– Jag tycker att det är fantastiskt att få hjälpa invånarna och där är den personliga kontakten jätteviktig. I det personliga mötet förstår jag deras behov och kan ge en bra service, säger Mats.

Mats Jeppson arbetar med fastighetsbildning, lantmäteri, kartframställning och GIS.

– Fördelen med att arbeta på en mindre kommun är att jag får arbeta med hela kedjan, från att ta fram ett underlag till nya potentiella tomter till att ett bostadsområde står färdigt. I en mindre organisation får du ett brett arbetsområde och möjlighet att hänga med på flera olika områden, vilket ger en större överblick, säger Mats.

Fler nyttjar kartor idag

Idag händer det mycket tekniskt inom lantmäteribranschen och kartorna är även mer grafiskt uppbyggda, vilket gör att yrket utvecklas hela tiden. Intresset för kartor och vad man kan göra med dem har även ökat bland invånarna.

– Kartor är spännande, de kan beskriva både en historik, nuvarande läge och en framtid. Idag är det fler som använder våra kartor och ser fördelen med dem, säger Mats.

Malin Enoksson arbetar som förskollärare på den öppna förskolan Kotten i Älmhult. Möten med människor och en trygg anställning är bidragande faktorer till att hon trivs bra med sitt arbete.

– Att arbeta som förskollärare på öppna förskolan skiljer sig lite från att arbeta på en ”vanlig” förskola. På öppna förskolan är föräldrar på plats samtidigt som sina barn och de gör aktiviteter tillsammans. Det innebär att jag har alla i fokus och inte bara barnen, säger Malin.

Malin tycker att det bästa med att arbeta som förskollärare är alla givande mötena med besökarna. Det är ett socialt arbete och det är viktigt att alla besökare känner sig sedda och delaktiga.

– Arbetet på öppna förskolan kräver att du gillar att arbeta med människor, både vuxna och barn. Våra besökare är i fokus och det är viktigt att de blir bemötta på rätt sätt, menar Malin.

Frihet i arbetet och möjligheter till fortbildning

Malin känner sig trygg med att ha Älmhults kommun som arbetsgivare. Möjlighet till fortbildning och förmåner så som friskvårdsbidrag är bidragande faktorer till detta, såväl som möjligheten att utvecklas.

– Kommunen vill att vi anställda ska utvecklas och få mer kunskap. Jag får möjligheten att fortbilda mig och det värdesätter jag, säger Malin.

Ytterligare en anledning till att Malin trivs är att hon får utrymme att förverkliga egna idéer.

– Det är ett flexibelt och relativt fritt arbete. Inom ramarna för de riktlinjer och lagar som gäller för öppna förskolan har jag förtroendet att göra egna val när det gäller hur verksamheten ska bedrivas. Jag upplever att mina tankar och idéer om verksamheten tas tillvara på.

Efter två praktikveckor på räddningstjänsten i årskurs 9 var Niklas Öberg fast. Brandmansyrket har sedan dess alltid varit en del av hans liv.

– Jag fastnade för yrket direkt. Det är en spänning och variation i yrket som du inte får någon annanstans, säger Niklas, insatssledare på Älmhults kommun.

Niklas arbete som insatsledare på Älmhults kommun innefattar främst att hålla utbildningar för företag och skolor, stationsarbete och utryckningar. Även om det sistnämnda är en liten del av yrket.

– Jag gillar allt med att arbeta som insatsledare; det är omväxlande, du träffar mycket folk och du får ut ett viktigt budskap. Man vet aldrig vad som kan hända under en dag och ett larm är inte något annat likt.

Något som är unikt för räddningstjänsten i Älmhult är att det finns en stor inpendling i kommunen, det gör att vi är betydligt fler dagtid än kvällstid. Samtidigt byggs och investeras det mycket i kommunen vilket också ställer andra krav på räddningstjänsten.

Ett sammanhållet team – en förutsättning när det väl gäller

Inom räddningstjänsten arbetar man till stor del förebyggande och det är ett sammanhållet team som arbetar tillsammans med både polis och ambulanspersonal.

– Vi känner varandra väl och är som en familj, det är en förutsättning när vi är ute på larm att vi vet var vi har varandra. Något som jag även uppskattar är att vi efteråt pratar igenom situationen och ventilerar över vad som hände, berättar Niklas.

Även efter 30 år som brandman lär man sig nya saker varje dag. Förutom på utbildningar så lär brandmännen sig av varandra och av att vara ute på larm.

– Det är ett spännande arbete och man blir aldrig fullärd. Här stannar jag till pensionen, säger Niklas.

Johan Wallin arbetar som fastighetsingenjör på tekniska förvaltningen. Hans arbete handlar i mångt och mycket om att serva andra förvaltningar med drift av fastigheter, men det handlar även om kommunens framtida fastighetslösningar.

Som fastighetsingenjör har Johan hand om kommunens fastigheter. Han ansvarar för allt som är inne i fastigheterna och ser till att drift och underhåll fungerar. Han arbetar också med projektering för framtida renoveringar och nybyggnationer.

– Det är ett härligt och utvecklande arbete som innebär många möten med människor. Fastigheter i bra skick är en av förutsättningarna för att kommunens verksamheter ska fungera. Därför känns det alltid bra när jag kan tillgodose våra medarbetares önskemål, säger Johan.

Bakgrunden inom byggbranschen ledde Johan till arbetet som fastighetsingenjör

Att Johan arbetar med drift, underhåll och nybyggnation av fastigheter är ingen slump. Han har en bakgrund inom byggbranschen och anser själv att han är ”född in i branschen”.

– Jag är snickare i botten och har drivit byggföretag tillsammans med min pappa. Efter att ha varit byggarbetsledare ett bra tag kände jag att jag ville hamna på andra sidan skrivbordet och ha en mer projekterande roll. Då sökte jag tjänsten som fastighetsingenjör och jag fastnade direkt, berättar Johan.

Älmhult är en expansiv kommun där det i dagsläget byggs mycket och projekteras för ännu fler nybyggnationer. Johan tycker att kommunen har en framtidstro och han ser mycket ljust på både sin egen och kommunens framtid.

– Det händer väldigt mycket i Älmhult och jag får vara med och planera en stor del av det som byggs här, vilket är roligt. Jag tror och hoppas att den här framtidstron som Älmhults kommun har håller i sig.